Johan Widen gör som alltid så jävla bra utspel om läget i detta förbannade lättkränkta land och bland dess befolkning. Folk är geniunt korkade i pärat och kan inte ta ansvar för sina egna utspel utan att bli kränkta, och sätta på sej offerkoftan. Jag vet, för själv har jag fått utstå så mycket skit från riktiga svinpälsar. Plutat med truten, falska krokodil-tårar ja hela förbannade arsenalen med snyft & hitte-påklistrat! Det roligaste är att samma svinpälsar söker sej hit, igen. Trots sin uppvisade avsky över mej som person. Hur fan det hänger ihop, det kan dom fan inte svara på själva!
ATT VARA KRÄNKT!
Att vara kränkt är en känsla och inte en rättighet.
Den enda som har ansvar för dina känslor är du själv.
Att känna sig kränkt innebär inte heller att alla andra ska anpassa sig efter dina känslor. Tyvärr har vårt samhälle utvecklas till just det:
Att man ska ta hänsyn till vad alla känner.
Det är helt ohållbart.
Det är helt omöjligt att gå igenom livet utan att någon ska känna sig kränkt.
Med uttrycket kränkt avser jag även saker som att folk stör sig eller blir irriterade på något, jag målar med bred pensel.
Det är som sagt omöjligt att inte kränka någon, jag kan ju lägga upp en selfie för 12:e gången och det är alltid någon som reagerar och ska kommentera på ett negativt sätt.
Då uppstår frågorna:
Varför bryr du dig?
Varför stör det dig?
Varför känner du ett behov att uttrycka din kränkthet?
Att känna sig kränkt är ett val.
Exempelvis, gillar du inte mina selfies:
Sluta titta. Sluta följa mig. Ta bort mig som vän.
Det är ditt val!
Man kan inte styra ett land utifrån att ingen ska känna sig kränkt eftersom det är helt omöjligt. Alla åsikter, bilder, sätt att leva, allt som människor gör,
Det är alltid någon som blir kränkt! Alltid!
Ska vi ta hänsyn till alla som är kränkta blir det 100% censur och ingen kan eller får säga någonting överhuvudtaget.
Det är inte en drömvärld och det kommer döda alla former av debatt och meningsutbyte.
Problemet idag är att media ger lättkränkta människor utrymme, alldeles för stort utrymme. Ett utrymme de inte ska ha eftersom de lättkränkta alltid, ALLTID(!), är i minoritet.
De flesta sunda tänkande människor kan förstå ironi, humor och acceptera att alla inte har samma åsikter. De flesta människor tänker ”vilket trams” och scrollar vidare.
De väljer att inte låta sig kränkas.
Inom terapin pratar man om en modell:
Känsla - tanke - handling (se bild).
Idén är att när man får en känsla ska man först tänka efter innan man går till handling. De flesta går tyvärr från känsla direkt till handling vilket du dagligen kan se i kommentarsfälten där folk verkligen går lös med sina känslor och är både otrevliga, okunniga och rent av vidriga.
Om fler människor kopplade in hjärnan skulle det se annorlunda ut.
Så har det blivit. Allt är numera känslostyrt.
Tanke och logik får inte längre plats.
Därför går allt också åt helvete i samhället.
Folk känner för mycket och folk är alldeles för lättkränkta och media och politiker är lika känslostyrda vilket skapar en ohållbar situation.
Lösningen är lika enkel som logisk:
1 - Sluta ta hänsyn till de lättkränkta, sluta ge dom utrymme.
2 - Är du lättkränkt och livet är svårt, sök hjälp.
Det finns professionell hjälp.
Vi måste komma bort från känslomoset!
Johan Widén
